11 myter om processen att få betalt: fakturering, krav, inkasso m.m.
Det finns många myter och missuppfattningar om inkasso, fakturering, kravrutiner, m.m. Här kan du läsa några av dem (utan inbördes rangordning):
1
"Inkasso kräver tillstånd"
Den här uppfattningen är korrekt bara om inkasso ska bedrivas för annans räkning eller om fordringar har övertagits för indrivning, t ex inkassobyråverksamhet. Det behövs dock inte tillstånd för en fordringsägare som själv sköter inkasso för egna fordringar eller för fordringar uppkomna inom samma koncern. Det finns några övriga undantag från kravet på tillstånd; dessa redogörs för i boken "Från faktura till betalt".
2
"Begreppet Inkasso betyder att man skickar inkassobrev med varsel om ansökan om betalningsföreläggande"
Ja, det är förvisso en vanlig inkassoåtgärd, men begreppet inkasso har enligt lag en vidare omfattning. Inkasso enligt inkassolagen omfattar även andra åtgärder såsom t ex varsel om upphörande av leverans; varsel om ansökan om handräckning hos Kronofogdemyndigheten; varsel om konkursansökan. En beskrivning av vad som anges i lagstiftning och förarbeten till lagstiftning, finns i boken "Från faktura till betalt".
3
"Amorteringsplan måste vara skriftlig för att vara giltig"
Nej, den behöver inte vara skriftlig för att vara giltig, men för att få ta ut lagstadgat arvode för upprättande av amorteringsplan, krävs att den är skriftlig. Mer kunskaper om övriga villkor för att få ta ut lagstadgat arvode för upprättande av amorteringsplan finns i boken "Från faktura till betalt".
4
"Det är bara inkassobyråer - och inte fordringsägare - som måste skicka inkassokrav före ansökan om betalningsföreläggande"
Nej, lagen medger inget undantag för fordringsägare, dock finns det möjlighet att i vissa särskilda och ofta ovanliga situationer (restriktiv tillämpning) göra undantag från regeln om inkassokrav. Mer information finns att läsa i ett gratis smakprov ur boken "Från faktura till betalt".
5
"Inkassokrav ger betalningsanmärkning"
Nej, inkassokrav medför inte betalningsanmärkning, men däremot kan efterföljande åtgärd - beroende på vad det är för åtgärd - medföra betalnings- anmärkning. Det finns en rad åtgärder som medför betalningsanmärkning; dessa kan du läsa om i boken "Från faktura till betalt".
6
"Inkassolagen gäller bara för inkassobyråer"
Nej, inkassolagen gäller med några få undantag för alla som uttrycker påtryckning som klassas som inkassoåtgärd; det kan vara att t ex varsla om att avbryta leverans, se även ovanstående myt "Begreppet Inkasso betyder att man skickar inkassobrev med varsel om ansökan om betalningsföreläggande"
7
"Lagstadgad påminnelseavgift får alltid tas ut för skriftlig betalningspåminnelse"
Nej, för att få ta ut avgiften krävs att man har avtalat om detta. Det är alltså inte korrekt att lägga på påminnelseavgift om man inte har kommit överens om detta i förväg. Att på fakturan ange att påminnelseavgift tillkommer "om vi måste skicka påminnelse" uppfyller inte villkoret om överenskommelse. Det finns inte undantag som gör att det skulle vara tillåtet för inkassobyråer att lägga på påminnelseavgift för att påminnelsen utförs av inkassobyrån. Det finns ett fåtal fordringar med särskild lagstiftning som medför att påminnelseavgiften inte behöver avtalas. Mer information om detta finns i boken "Från faktura till betalt".
8
"Det är inte tillåtet att debitera faktureringsavgift"
Jo, det är tillåtet, men det måste vara avtalat för att vara giltigt. Avtalat betyder inte att det måste vara skriftligt, men det underlättar givetvis med skriftliga avtal vid eventuella tveksamheter.
9
"Man har alltid 30 dagar på sig att betala en faktura"
Nej, det finns ingen lag om att man har 30 dagar på sig att betala en faktura. Om betalningstiden inte har överenskommits på förhand, är det säljaren som har rätt att bestämma inom vilken tid en faktura ska vara betald (konsument- köplagen 36§ och köplagen 49§). Innan säljaren kan kräva betalt förutsätter det givetvis att andra villkor om leverans eller utförd tjänst är uppfyllda enligt vad som har avtalats. Orsaken till denna vanliga missuppfattning beror sannolikt på en bestämmelse i räntelagen om att dröjsmålsränta får krävas först för tid som infaller 30 dagar efter datum från det att man framställt krav på att få betalt (till exempel genom att skicka faktura).
10
"Dröjsmålsränta får man inte kräva förrän 30 dagar efter fakturadatum"
Den här regeln finns i räntelagen, men vad man inte alltid tänker på är att denna regel inte gäller om det finns annat avtalat mellan parterna.
11
"En dom medför betalningsanmärkning"
Nej, en dom (meddelad av domstol) som säger att någon är skyldig att betala medför inte betalningsanmärkning, men däremot blir en tredskodom och ett utslag om betalningsföreläggande (meddelas av Kronofogdemyndigheten) registrerad som betalningsanmärkning.